Bilden tagen från lotidningen.se

Efter fyra år vid maktens grytor har Reinfeldt och kompani fortfarande inte blivit mätta. Nej, fler jobbskatteavdrag till folket! är 1:a maj-parollen i deras alldeles egna "arbetarrörelse"-baserade tåg. Och fort ska det gå. Den som inte hänger med får skylla sig själv för det är ändå individens ansvar - inte samhällets.

Regeringen påstår sig stå för "arbetslinjen". Det ska "löna sig att arbeta" rabblar de som ett mantra eller besvärjelse. Det ska löna sig att arbeta.

Ja, säg det till alla Fas 3-are som  utför ordinarie arbetssysslor - men utan lön. Nu verkar det som om regeringen Reinfeldt förstått att man gått för långt med Fas 3 och så gör man en retorisk reträtt. Och fortsätter sin politik som förut. En politik vars mål är större klyftor och mindre välfärd. Mer och mer ansvar läggs på den enskilde. Detta trots att undersökningar visar att svensken faktiskt kan tänka sig skattehöjningar - om det går till välfärden.

Reinfeldts retorik kanske vann valet förra året, men vad har hänt om fyra år? Räknar de fortfarande med att de två tredjedelar som har det bra ska rösta borgerligt? Har vi kommit så långt från solidariteten och empatin att två tredjedelar av befolkningen medvetet kan se på när en tredjedel rasar längre och längre ner i fattigdom? Jag hoppas verkligen inte det. Ett sådant land vill inte jag leva i!

Läser med bestörtning vad som hänt på Läroverket i Hudik idag. Ett kemiexperiment misslyckades och fem elever fick åka till sjukhuset. Det är sådant som man som förälder går och fasar för ska hända sina egna barn. Förgäves försöker vi skydda dem så gott vi kan mot alla tänkbara och otänkbara faror.

Men till syvende og sidst så är det bästa skyddet kunskap. Kunskap om hur man hanterar olika situationer. Kunskap om hur man beter sig när det ändå går fel. Som tur var verkade de inte fått några allvarligare skador den här gången.

Precis som efter Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima, så hoppas vi alla att personalen på kärnkraftsverken är ÄNNU mer uppmärksamma på oväntade händelser. Händelser som inte får hända. Händelser som vi faktiskt kan förhindra. Släck kärnkraftverken så kommer riskerna till slut att sjunka undan med halveringstiderna.

Riskerna med kemiexperiment får vi nog leva med, men med kunskap och beredskap hoppas jag att vi klarar av framtida incidenter också.

Idag är det första maj. Dags att bege sig ut på gatorna för att demonstrera. Mot försämringar i välfärden och för 6-timmars arbetsdag, arbete o bostäder åt alla. Jag blir både ledsen och glad när jag läser dagens ST.

Ledsen över att ungdomarna fortfarande inte har tillräckligt med bostäder för att kunna flytta hemifrån och skapa sig ett eget liv. Glad över att se att dagens ungdomar inte stillatigande låter det hända.

Min förhoppning är att alla ungdomsar; bostadslösa såväl som arbetslösa, slår följe i dagens förstamaj-tåg för att protestera mot det rådande läget och visa att man vill arbeta för att ändra det!

Varmt välkomna!