Reklammakarna vill få oss att det är reklamen som får världen att gå runt, hjulen att snurra och mat på bordet för alla i världen ... Om det vore sant så borde vi haft ett överflöd. Det senaste såg jag på Facebook häromdagen. Sanningen är väl istället att de som verkligen ger oss mat på bordet är alla jordbrukare, trädgårdsmästare och andra som faktiskt producerar maten! Det spelar liksom ingen roll hur bra reklamen är om innehållet är skit. Du kan kalla det exkrementer om du vill, men det är skit i alla fall.

Det här blogginlägget kommer till i ett anfall av raseri och trötthet. Jag blir så trött på alla telefonförsäljare som ringer hem och stör. De vill sälja telefonabbonnemang: -Tack jag behöver inget, jag har ingen telefon, säger jag. Tystnaden i andra änden blir total. De mest härdade telefonförsäljare brukar tappa hakan, men mest tycker jag synd om dem. Jag har själv suttit i andra änden och varit beroende av provisionen på alla prenumerationer, diplom och abbonnemang som man kanske lyckas sälja. För varje gång jag misslyckades, för varje gång jag fick ett "Nejtack", blev jag liksom mindre. För varje gång jag faktiskt lyckades sälja något, kändes det förnedrande och jag skämdes nästan. Jag visste ju att 95 % av pengarna inte gick till drogförebyggande verksamhet i skolor, som jag sagt. De mesta pengarna gick till ägarna av företaget som idag säkert inte behöver göra något för att pengarna ska rulla in.

Eller också säljer de strumpor: - Jag ska inga ha, jag har amputerat benen, säger jag. Så innerligt trött på att företag fortfarande, år 2012, tror att man inte handlar på internet om man vill handla hemifrån. Vem köper underkläder och strumpor per telefon? När man VET att det där gratiserbjudandet alltid innehåller en prenumeration som får det att regna kläder i minst ett halvår innan man lyckats stoppa dem.

Idag har vi ett överflöd av information som dagligen sköljer över oss, vare sig vi vill det eller ej. Vi kan NIXA telefonen, klistra upp dekalen "Reklam - Nej tack!" och stänga av teven, men inte undankomma reklamen. Den finns ständigt närvarande. Ständigt i vårt blickfång. På tåg och bussar, reklampelare och i bakgrundsmusiken i galleriorna. Borde vi inte ha rätt att välja bort reklamen? De borgerliga partierna pratar mycket om valfrihet, men det är bara företagens valfrihet. Företagens rätt att infiltrera en samhällssektor och konkurrera med kommuner och landsting, men vad med vår (individens) rätt att välja bort rätten att behöva välja? Jag vill inte behöva välja elbolag, telefonbolag, vårdbolag, apoteksbolag och nu senast bilprovningsbolag. Jag vill kunna välja ett statligt, kommunalt eller landstingsägt. Men den rätten finns inte idag på landsbygden där kommunen, landstinget och staten dragit in på samhällservicen och istället lämnat till privata intressenter att fylla tomrummet - om de vill. Och ofta vill de inte det. Istället fyller de innerstaden med samhällsservice. Som om de hade ont om det.

Det är företagens valfrihet som minskar min frihet. Min frihet att använda min dag som det behagar mig. Jag vill inte sitta i telefonen och diskutera med telefonförsäljare. Jag vill inte ha reklampauser i filmen. Jag vill se den i ett svep. Jag vill kunna se staden utan att väja med blicken för alla reklampelare som förpestar utsikten. Jag vill inte behöva sitta och räkna och välja elbolag en gång om året. Jag vill inte behöva välja pensionsfonder! Jag vill bara veta att det ska finnas pengar när jag blir gammal och att de fördelas solidariskt.

Företagen får fylla städerna med reklambudskap. Nu är det så mycket att många anser det vara ett problem. Ett utsläppsproblem. Samtidigt som företagsreklamen breder ut sig mer och mer så försvinner platserna för affischering av olika lokala arrangemang: fotbollsmatcher, kulturkvällar, studiecirklar m.m Graffitin bekämpas på sina håll med alla medel. Det verkar ses som ett tecken på världens undergång. Tillåt mig tvivla. Istället kan man välja att se det som ett uttryck för varje individs rätt att uttrycka sig. Jag vill med detta hävda att vi medborgare får mindre plats i det moderna samhället i och med att företagen breder ut sig. Och ingen makthavare verkar reagera. Är det bara de som har råd som har rätt till yttrandefrihet?

 

elsa

11 juli 2012 15:41

hej petra,
jag tycker absolut samma - telefonförsäljningen skulle förbjudas! jag är så trött på alla dessa irriterande människor. visst är det ju bara ett jobb men det finns så många oprofessionella och otrevlige människor där ute..själv svarar jag aldrig mer när nåt okänt nummer ringer utan söka det på webben, t. ex. på http://www.tellows.se/ men det löser ju inte problemet. samhället måste resa sig och fordra förbjudet högare!
mvh,
elsa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av en del högerskribenter, bloggare och twittrare kan en lätt få bilden att den stora frågan i offentlig sektor är: Vinst eller ej? när det egentligen handlar om något helt annat - och som skribenterna missar med ljusår ... Meningen med offentli...

Nu är helgerna strax slut och det är dags att ta nya tag på jobbet och i politiken. För mig är det ju lite samma sak, men inte desto mindre, dags att sätta igång och jobba. Som tur var behöver jag inte vara med och planera för något extra val. Istä...

Nu när året nästan är slut är det dags att sammanfatta året som gått. Vad har hänt och vad har inte hänt? Vi börjar med att konstatera att vi alla överlevde supervalåret - och slapp ett extra val. Även om valrörelser är roligt, så är det bäst att h...

Nordanstig är en geografiskt komplicerad kommun utan en naturlig central ort. Trots det är Bergsjö utpekad som centralort. Det är också där som kommunhus och KomVux finns. Det borde därför vara enkelt att ta sig dit från alla kommundelar. Så är nu in...

Under lördagen deltog Vänsterpartiet på Bergsjödagen i avsikt att informera om vår politik, men även för att samla in pengar till barnen på Gaza.   Därför anordnade vi en vänster-loppis (under parollen Inte till salu.) med allehanda grejor; trehj...